Semester veckan lider mot sitt slut...

Herre Gud vilken härlig vecka jag haft. Åkte till Åhus i Skåne i tisdags morse för att hälsa på en av mina goda vänner Janne. Som vanligt var ju jag hungrig efter en resa, det är alltid så. Undrade om vi hade tid att ta en korv på vägen hem, blodsockret började bli lågt så jag kände att det var dags för något i magen.

Janne, var väl inte så där jätteintresserad, men eftersom han är en vänlig själ gick han givetvis med på det. Där satt vi och tryckte i oss en korv med pommes, totalt onyttigt men ack så gott...

När vi kom fram till hans hus, sa han att vi skulle kolla in i föräldrarnas hus också. Men vad händer, jo dörren är olåst. Märkligt, Janne brukar inte missa att låsa, hinner jag tänka innan vi kliver in över tröskeln. Där sitter hans föräldrar, som jag inte träffat på många år. Vilken överraskning, dels att de satt där, men den största överraskningen var ju att Janne inte sa ett knyst. Det var då första gången hans tunga inte glappade... :-)

Whiskeyn kom fram och vi hade en underbart trevlig kväll och halv natt. Kom i säng vid halv 3 om jag minns rätt, 3 flaskor senare...

Vi hann med att spela några omgångar med plump. Ett underbart kortspel när man är några stycken. vi var 5 som spelade. Jag vann 2 av 3 omgångar. Första gången i mitt liv tror jag att jag vunnit mer än en gång...

Sitter just nu på tåget hem och är nöjd med min vistelse och så himla kul att möta Katja och Roine igen. Dessa två underbara kärleksfulla mäniskor som tar alla till sitt hjärta och man känner sig så väl till mods och älskad i deras närvaro.

Tack till er alla i Åhus för denna vecka. Ha en skön första advent och vi hörs av...

Till er andra som läser bloggen säger jag också, ha en underbar första advent.

Mmmmmm skönt med lite ledighet

Har nu tagit lite ledigt från jobb och turbulensen på arbetsplatsen. Det är rätt knäckande att behöva säga hejdå till kollegor man jobbat med i många år och även med de som inte jobbat så länge. Det känns så definitivt på nåt sätt. Ens arbetskollegor blir ju lite av ens familj, man umgås ju så många timmar per dygn.

Det kommer att bli skitjobbigt den sista arbetsdagen för året, då vår kökspersonal jobbar sin sista dag. 2-3 stycken av dem har jag jobbat med under de 11 år jag varit i firman. Det kommer att kännas overkligt på nåt sätt. De har ju följt mina matvanor under alla dessa år, de vet vad jag gillar och inte gillar, de vet vad jag tål och inte tål osv osv. De har ju blivit som en surrogatmamma, trots att de flesta är yngre än mig. Med dem har jag kunnat prata om det mesta, glädje liikväl som jobbiga saker.

Fy fasen vad jag kommer att sakna dem!

Men det är ju ett tag kvar och det gäller att njuta av den tid som finns. Visst, vi kan ju ses ute nånstans. Men hur ofta säger man inte det och sen rinner allt ut i sanden. Det är ju trots allt en sak att vara på samma arbetsplats och en helt annan att ses på fritiden.

Att jobba som vi nu gör, under pressen av att det ska försvinna ett antal tjänster och ingen vet säkert vilka det blir (med undantag några få), det tär mer än man kan tro. Alla går vi som i ett töcken, försöker hålla igång arbetsuppgifterna, som ju måste göras, men ingen kan komma och försöka inbilla mig att de jobbar med samma glöd och iver som innan detta började. Ingen är oberörd av detta. På nåt sätt blir det en belastning för oss alla. Ska bli så skönt den dagen vi får veta att nu är det över...

Som sagt jag har tagit en veckas semester och tillbringar några dagar hos goda vänner i Skåne. Ett kylslaget, blåsigt Åhus, men vad gör det. Varma kläder finns ju :-) och massor av värme inomhus. Skönt också med ett miljöombyte.

Önskar er alla som läser min blogg en underbart skön vecka och en härlig första advent om vi inte hörs av innan dess.

Massor av värmande kramar från mig.

Det andliga Sverige

Senaste nytt på jobbfronten...

... är att jag fortfarande inte kan andas ut helt och hållet. Men jag börjar tro att jag får stanna. Tar däremot inte ut något i förskott, varken positivt eller negativt. Det får bli reaktion den dag det blir klart

Däremot har man bestämt att vårt kök, där vi hyr in personal som fixar frukost och lunch till oss, är uppsagda från nyår. Det innebär att vi antingen får nån form av cateringfirma som levererar maten dagligen, eller så får man ha med sig matlåda.

Jag kommer att ta med matlåda har jag bestämt mig för och då med inriktning av GI-tänket. När jag åt den maten för 4 år sen gick jag ner 10 kg på 8 månader och det tänker jag göra även denna gång, minst. Skillnaden mot då, är att jag också rör mig mera nu genom simning och promenader...

Det kommer ALLTID nåt gott ut från en svår situation trots allt. Svårt att se kanske när man är mitt i det hela, men på sikt kommer det goda fram. Gäller bara att ha tillit till denna företeelse som aldrig slår fel. :-)

Kram på er alla medmäniskor där ute!

Har vunnit en seger...

ComHem har gett med sig, de går med på att avbryta mitt abonnemang i förtid efter allt trassel... Efter ett par månaders bombadermang av mail till dem, tröttnade de säkert.

Rättvisan segrar till slut, även mot en jätte som ComHem.

Det kändes hur som helst skönt att få det meddelandet idag. En trevlig medarbetare som försökte övertala mig att stanna kvar, men han var förstående när jag sa att det finns inget som kan få mig att stanna kvar hos dem. Men han ska ha heder av att han var trevlig, saklig och dessutom kom med en förklaring till vad felet eventuellt kunde bero på. Ett gammalt kort i boxen... Tänk om IT-supporten kunde tänkt lite längre så hade de haft en nöjd kund kvar, istället får de en före detta kund som inte har något gott att säga om företaget.

Nu gäller det att hitta en annan TV-leverantör som vet vad service är...

Ha det gott alla där ute.