Tänk så det kan gå ändå...

Igår lördag skulle jag fixa skinkan och leverpastej, men jag tog mig inte ur soffan. Den höll mig i ett järngrepp tillsammans med datorn. Det blev en dag fylld av sociala cyberkontakter. Det bästa att jag inte kände det minsta dåligt samvete över detta. Vet ju att saker ordnar sig i slutändan bara man våga ha tillit till det hela. Gick dock ut på en timmes promenad, så lite nyttig var jag allt. :-)

Idag har jag tydligen haft energi för 7. Hade bestämt med en god vän att hänga med på en mässa i en katolsk kyrka. Det skulle bli spännande med tanke på att jag gått ur svenska kyrkan på grund av deras trånga syn mot oliktänkande, deras kvinnosyn och allt deras prat om domedagen, straff och bot för alla synder man begått här på jorden.

Genom min syn på reinkarnation och liv efter detta, var det ett rätt så naturligt val att välja LKK, Liberala Katolska Kyrkan. (www.lkk.se) 

I början var satt jag och väntade på att prästen Jonas skulle säga något om synd och straff, men jag väntade förgäves på något i den vägen. Här är det inget tal om vad man ska tro på eller rätta sig efter. Här pratar man om att man ska tro, som min vän Fredrik sa.

I lokalen fanns det bara den kärlek, som jag lärt mig att Gud står för och positiva energier som strömmade mot en hela tiden. Här är besökarna delaktig i mässan på ett mer påtagligt sätt, man ska stå upp, man ska knäböja, man ska sitta och man ska göra korstecknet lite nu och då. Sen sjunger man mycket även som församling, inte bara prästen.

Mitt intryck blev en varm, kärleksfull och inspirerande mässa som fick mig att känna mig upplyft. Vill inte direkt säga att jag känner mig frälst, men mer upplyst än innan jag gick dit i alla fall. Är glad för att jag gick dit idag. Tack till Fredrik som tipsade mig om detta.

Sen när jag kom hem, åkte en julskiva på i stereon och skinkan åkte in i ugnen liksom leverpastejsmeten så nu är min jul på väg att bli så där som jag vill att den ska vara. Dessutom ska jag för första gången på många herrans år, ha middagsgäster på julbord under mellandagarna. Det ser jag fram emot liksom de många lediga dagarna som ska fyllas av vila och avkoppling för min del. Det kan behövas efter denna turbulenta höst med uppsägningar på jobbet och så. Nu är det klart sägs det.

Om jag inte skriver nåt mer innan jul, vill jag från hela mitt hjärta ger er alla en  önskan om en fridfull, avkopplande och inspirerande julhelg.

Stora julekramen till er alla