onsdag 25 februari 2009

Reiki behandlingar


Till dig som blir nyfiken på detta med Reiki, kan läsa mer på denna hemsida:




Vill du prova på en behandling, säg till bara så kan vi ordna nån tid som passar. Jag behöver all praktik jag bara kan få, för att bli bättre och bättre samt att hålla energierna vid liv.


Har bestämt mig för att jag tills vidare inte kommer att ta något betalt för detta, det känns liksom inte rätt att göra det, innan jag lärt mig tolka de signaler och den information jag får mig tillhanda.


Är fortfarande överväldigad över vilka krafter som satts igång under helgens kurs.

Som jag sa till en kollega igår, även om man inte tror på att det finns guider, ledsagare, liv efter detta osv men ändå känner att något händer efter en behandling, så har det ju nått sitt syfte ändå. Det viktiga är inte att man tror på andlighet, utan att man är öppen för denna alternativa behandlingsform. Jag kan intyga att det är något som händer oavsett vad jag tror på.

måndag 23 februari 2009

Utrensningen pågår för fullt

Vi fick lära oss på kursen i helgen att vi har 21 dagar framför oss där kroppen rensar ut "skiten" ur systemet. Det var kankse inte så roliga saker som kunde hända, lukta illa, diarre, dålig sömn osv KAN hända. Känner mig lugn trots att jag blivit kraftigt förkyld med hosta. Kan ju känna att det inte är en vanlig förkylning eftersom jag har så mycket energi i kroppen. Inte ett dugg hängig eller trött så där som man blir när förkylningen slår till. Vaknade före klockan i morse, vid kvart över 5, simmade vid halv sju och jobbat hela dagen. Å hjärnan funkar fortfarande med skärpa...

Utrensningen i sig går igenom 7 chakran, som vi har. Dessa chakran symboliserar olika delar av oss både fysiskt och psykiskt.. Dessutom har de olika färger som också har sina betydelser.
Tycker detta är spännande som attan.

Känner mig verkligen nöjd med mig själv, som gav mig chansen att uppleva detta. 



söndag 22 februari 2009

Vilken helg...

Har varit på kurs hela helgen. Vilken omtumlande upplevelse det varit...

Jag blev rekommenderad av min gode vän Fredde att jag skulle gå en kurs i Reiki healing. En vad, sa jag när jag fick rådet. Han menade att det är något jag behöver för att min kropp ska komma i balans, energimässigt. Som intresserad av energier och andevärlden med mera, sa ju ja direkt förståss. Det var något av det bästa jag gjort på evigheter.

Så mycket som hänt i mitt liv som jag fick förklaring till under helgen, trodde jag inte var möjligt att få bara genom att öppna sitt inre för energierna. Det bästa som hände var att nu kan jag släppa på min osäkerhet angående mitt eget värde. Jag vet nu vad tillit till mig själv innebär och även tilliten till mina vänner. Nu kan jag känna att det är sant det de säger, jag behöver inte känna det minsta tvivel om deras ärlighet. Den känns. Snacka om att det var en stor vändning för mig.

Genom hela mitt liv, har jag fått höra att mina händer ger en skön värme, när jag masserat folk eller bara hållit om. Nu vet jag varför, jag har förmågan att ge Reiki healing. Mina energikanaler är öppna för denna typ av behandling. Det var stort att få den bekräftelsen.

Vår kursledare berättade, när hon gav mig nyckeln till denna form av healing, en så kallad initiering, att hon blev berörd och tagen. Det fanns så mycket kärlek i mig, sa hon. MEN hon påpekade att jag glömmer bort att ge mig själv kärlek vilket är ett måste för att kunna ge andra. Då rös jag, för det har mina vänner påpekat också. Många omkring tycks se mer av mig än jag själv gör.

Det hände fler grejer under dessa två dagar som inte går att förklara så här, men som jag är övertygad om att det mina skyddsänglar som påpekat för mig vad som gäller i mitt liv.

Till dig som läser det här, drar på smilbanden och tycker detta låter som humbug, ska veta att jag respekterar dig för dina åsikter. MEN jag vill säga att du går misste om fantastiska upplevelser om du inte vågar släppa in lite andlighet i ditt liv. Det handlar inte ett dugg om religion eller så, det är helt andra saker.

Ha det gott därute.

tisdag 17 februari 2009

Intressant med människor....

Har alltid varit intresserad av att iaktta människor, lyssna, lära och kolla in beteenden. Jösses vad man kan lära sig mycket av sånt...

Det som förundrar mig mest är folks inställning till andra. Att man anser sig själv vara den enda som kan tänka och veta hur saker och ting ska vara. Eller att se ner på andra. Ett exempel är att på vårt jobb hade vi en firma som skötte matlagning, både till frukost och lunch. Dessa underbara tjejer och killar gjorde allt för att vi skulle trivas och må bra. De plockade undan disken som folk lämnade på de mest underliga ställen, de såg till att det alltid fanns kaffe i bryggaren osv. Nu är dessa människor borta från vår arbetsplats och vi får fixa vår mathållning själv. Dessutom får vi alla hjälpas åt att brygga kaffet och ställa disken i diskmaskinen och även tömma densamme efter att den diskat klart.

De flesta sköter sig, men det finns de som ställer disken i diskhon i stället, som tar den sista skvätten kaffe utan att sätta på en ny kanna. Tror dessa människor att disken hoppar in i maskinen själv eller att kaffet brygger sig självt? Nej, jag är övertygad om att de inte tänker i de banorna. Om de överhuvudtaget tänker så är det nog att det där fixar nån annan, det är inte mitt jobb. Det lustiga är ju att det inte är någon annan som har mer ansvar för att det funkar heller. Vi är ju alla ansvariga.

Kan berätta om en kommentar som fälldes i köket medan kökspersonalen jobbade kvar. En av kollegorna ställde sin kaffekopp på ett bord. Någon fällde en kommentar om att diskmaskinen står där borta. Svaret blev: Vi har folk som är anställda för att ta hand om detta....

Numera bara ler jag åt sånt beteende, att man bara har sån brist på respekt för andra att man inte ens kan hjälpas åt hålla ordning på en diskbänk eller se till att det fixas en kanna kaffe, är ju beklagligt och jag tycker verkligen synd om dessa stackars människor. De har verkligen inte lärt sig något som helst av livet, ännu mindre om att vara rädd om sina medmänniskor.

Kommer att fortsätta plocka bort både min egen disk och andras från bänken, kommer även att brygga nytt kaffe när det är slut, medveten om att jag gjort vad jag kan för att göra det trivsamt omkring mig.

lördag 14 februari 2009

All hjärtans dag med mera...

Nu börjar min simträning kännas skitrolig igen. Igår, fredag den 13, simmade jag oavbrutet en kilometer. Det har jag inte gjort sen jag höll på med simingen uppe i Östersund för över 20 år sedan. Har varit tvungen att ta pauser efter 5-6 längder, men nu funkade det utan pauser. Har kommit på att knepet är att jag ska vara fokuserad på att ta ut simtagen, låta benen sparka ifrån riktigt innan jag använder armara. På ett sätt bara ta det lugnt men ända med kraft.

Sen jag började i höstas har jag kanske simmat i genomsnitt 3-400 meter per gång och då med pauser emellan. Men som sagt nu är det 1 km utan paus. Dessutom ska vi utöka till 3 gånger i veckan nu. Fan va kul det är.

Idag har jag skickat Alla Hjärtans Kram till mina nära vänner och det kändes så himla skönt och rätt att göra det. Har aldrig brytt mig om denna dag på nåt sätt tidigare, men det var något som sa mig i morse när jag vaknade att jag skulle göra det.

Känns bra också att jag har börjat som assistent på en sångcirkel inom Alla Kan Instutets regi, igen. Över 3 år sen jag var engagerad där, men nu var det dags igen.

Summa sumarum, så är jag bekvämare med mig själv numera och känner att orkar med både mig själc och andra på ett betydligt underbarare sätt idag. Träffade en kompis härom veckan, som jag inte sett på över ett år och fick då veta att jag gav intryck av en mer jordnära och tryggare Thobbe, som utstrålar äkthet...

Ha en underbar dag alla ni som läser och vi hörs igen.