Finns ingen årstid jag älskar så mycket som våren, men samtidigt smärtar den...
Under den mörka årstiden umgås man med andra, gör roliga saker som att gå ut, teater, bio osv osv. Sen kommer våren och folk har så mycket annat att hitta på, de har sina lantställen, planering av semester osv och tiden för umgänget är inte lika stort. Det smärtar. Kommer osökt att tänka på Boyes dikt, Visst gör det ont när knoppar brista. Det är inte bara aspekten med kärleken man kan lägga in där. Vänskapen är också en stor del av livet och den sätts på prov under denna årstid.
MEN, det finns mer positivt under våren och det överväger allt annat. Att se hur allt börjar knoppas och blomma ut. De första späda gröna nyanserna som på några dagar bara spricker ut i en kaskad av alla tänkbara och otänkbara nyanser av den färgen. Det är en gåva att få uppleva detta varje år. Att känna hur värmen tar över i luften och se hur alla omkring riktigt blommar ut också. Folk blir gladare och lättsammare, inklusive mig själv förstås.
Denna vår och sommar ska jag vårda min vänner, nya som gamla och se till att även jag tar initiativ till umgänget och inte bara låter de ta kontakten. Spontana möten över en fika eller nåt är inte så dumt. Man måste inte alltid göra en världsomsegling för att tycka det är värt att träffas.
En trevlig vår och allt gott till er som läser detta.
PS. Bilden visar de japanska körsbärsträden i Kungsträdgården i Stockholm. DS
1 kommentar:
Et klokt beslut att vårda sina vänner men du får inte glömma bort att vårda dig själv. Är man tillfreds med sig själv får man så mycket mer ut av livet och allt det har att ge..
Skicka en kommentar