Livets villervalla

Tillhör de som oftast sover mellan 3-5 timmar normalt sett, men ibland längre. Natten till igår sov jag cirka 3 timmar totalt. Det vore helt OK, bara jag slapp vakna flera gånger under tiden kan jag tycka. I natt däremot sov jag nästan 7 timmar och vad jag vet vaknade jag bara en gång.

Igår, var jag rätt pigg hela dagen på jobbet, lite seg framåt eftermiddan var jag väl, men i stort sett som vanligt. På kvällen kändes det OK också så det blev inte sängen förrän efter 11. Då borde jag ju känna mig utvilad idag. Tror du jag var det?

Faktiskt var det rätt OK. Det roliga var att jag var väldigt effektiv idag, fick massor av trista göromål gjorda så slutresultatet blev bra i alla fall.

Det som är underbart mitt i allt detta är att jag slutat oroa mig om jag bara sover 3 timmar en natt eller 4 på raken. När jag ligger där på natten och vrider och vänder mig, försöker jag koncentrera mig på andningen, Lugna andetag in genom näsan och lugna andetag ut genom munnen. Detta hjälper mig att slappna av i kroppen och den får den vila den behöver. Hjärnan klarar sig alltid för den kopplar ju ändå alrig av helt och hållet. Genom att koncentrera mig på andningen behöver inte hjärnan medvetet jobba med dagens problemlösningar eller det kreativa tänkandet- Alltså får även den en stunds vila på nåt sätt.

Underbart också att bli medveten om hur jag förhåller mig till situationen idag jämfört med förr. Blev hispig om jag inte kunde sova på natten, sen grinig på dagen. Numera tycker jag att det inte förhåller sig så. Visst tröskeln är lägre innan irritationen kommer fram, MEN det som händer är att jag tänker till en gång extra innan munnen talar och i de flesta fall lyckas ett utbrott att bli stoppat. Det känns toppen.

Snart dags att förska sova en hel natt igen, eller så blir det inte det. Tur att jag har mitt Sudoku att ta till. :-)

Våren är här eller är det försommar...

Har haft 4 lediga dagar då jag har gjort så lite som möjligt så länge som möjligt. Fasen vad skönt det varit. I torsdags var det strålande sol, nåja stundtals i alla fall. Blev en promenad dryga 3 timmar, sen en stunds vila i solen och den njöt jag som bara den.

Väl hemma en välbehövlig dusch. Middag med en god vän, sen kolla på video. Fredagen hade jag tänkt gå på stan, men kroppen ville inte det så det blev soffan tillsammans med en bok. Läste väl i alla 4-5 sidor innan jag somnade. Kvällen fortsatte i samma spår, alltså avslappningens spår.

Lördag samma sak, mitt förnuft sa mig att jag borde gå utanför dörren en sväng och få frisk luft, men kroppen vägrade. Jaja, jag vet vad Chrille skulle säga om det: "latmasken" har slagit till igen. hehehe. JA, det kanske den gjorde, men det var otroligt skönt hur som helst.

Idag söndag har jag i alla fall tagit en promenad ett par timmar och det ångrar jag inte alls. Njöt av solen och värmen. Så underbart skönt att gå i kortärmad och korta brallor. Då känner man livsandarna vakna till liv igen. Det blev även en bonus på dagen. Gick förbi Statoil och köpte en skiva med Sten & Stanley som heter Allsånger på vårt sätt. WOW, säger jag bara. Det är, för mig en kick att få höra deras underbara blandning av låtar. Åtminstone 9 av de 12 låtarna tillhör kategorin mina favoriter. Gissa om jag sjunger med och får flash-backs till 60-70 talet.

Har också haft tid att reflektera mycket under ledigheten. Kommit fram till att jag lever verkligen ett rikt liv på många plan. Underbara vänner som finns därute men framför allt börjar jag gilla mig själv mycket mer. Känner att jag befinner mig i livets sommartid. Det finns så mycket att vara tacksam över känner jag och det är jag också.

Med en förhoppning om att alla ni som läser denna blogg, i år får den bästa sommar ni överhuvudtaget varit med om.

KRAM

Vilken känsla det var på andra delen av Reikiutbildningen

I helgen som var, gick jag steg 2 i min Reiki utbildning. Nu kan jag behandla på distans också.

Förstår inte hur det fungerar, men vet att det gör det och det räcker.Det som gjorde mest intryck på mig, var under initieringen. Först måste jag berätta en annan sak. På fredagskvällen, när jag gick ut ur badrummet och släckte lyset där inne, tändes lyset i hallen av sig själv. Jag kände en rysning i kroppen. Under en tiondels sekund blev jag rädd, innan jag bestämde mig för att det inte fanns nån anledning att vara rädd.Så under initieringen på lördagen, fick jag samma rysning genom kroppen och jag bara välkomnade den. Blev inte rädd en enda sekund, bara glad och lycklig.

Efteråt sa min lärare att hon sett två munkar som stod vid min sida. Den ena hade böjt sig fram och smörjt olja på mitt tredje öga. Det var precis då jag fick rysningen. Både i går och ikväll, när jag gjort min Reikibehandling har jag suttit en stund och välkomnat kontakten. Båda kvällarna har jag kännt närvaron, både genom rysning men också genom att jag kännt att någon lagt sina händer i mina handflator. Ikväll kände jag dessutom att det blev svalt i handflatan.

Vad jag förstår är kyla ett vanligt tecken på att någon finns nära.Fick rådet för några år sen, att när man inte vill ha kontakt längre ska man stänga av och säga till dem att inte komma fram mer förrän man öppnar sig igen. Likaså ber jag dem att inte störa min nattsömn genom att sätta igång radion, eller tända lampor. De respekterar detta och det känner jag stor tacksamhet för.

Känner mig verkligen lycklig över att få vara med om detta.

Livet är härligt!

I dag skulle jag träffat en god vän och vi skulle ta en cykeltur med tillhörande picnic. Det skulle bli så trevligt så. Hade tänkt oss att cykla ut till Djurgården. Kompisen ringde vid 10 halv elva och undrade om vi skulle cykla trots blåsigt väder och moln. Vi kom överens om att vi inte skulle göra det utan ta det vid annat tillfälle istället.

På nåt sätt gick luften ur mig av detta beslut. Kände inte för att göra nånting alls. Ville bara ligga på soffan och käka praliner eller nåt. Som tur var hade jag inga praliner hemma. :-)

Men låg på soffan gjorde jag, somnade till en stund efter att jag hörde en åsksmäll långt bort i fjärran. Innan jag somnade flög en tanke genom huvet att det inte är så konstigt om jag var trött och nedstämd eftersom det finns åska i luften. Brukar bli påverkad av sånt.

Nåväl, vilan var skön och när jag vaknade hällregnade det. DÅ kom jag att tänka på ett talesätt om, att ifall det regnar på bruden på bröllopsdagen blir äktenskapet långt och lyckligt. Undrar om sånt gäller om det regnar på ens födelsedag också? *asgarv*

Nåväl, jag lever ett rätt lyckligt liv, framför allt är det innehållsrikt och omväxlande. Får vara med om så mycket härliga och spännande saker, träffa så mycket spännande människor som har så mycket att ge och dela med sig av. Det är fantastiskt vad vi kan få vara med om egentligen.

Igår var det avslutning på sångcirklarna som Alla-Kan-Institutet haft under vårterminen. (http://www.allakan.nu/) Vilken upplevelse, att se alla dessa glada deltagare, visa sitt mod genom att ta chansen att sjunga inför så många obekanta människor. Deras entusiasm, nervositet som de övervinner, ja det är nästan obeskrivbart.

Jag har varit assistent i en grupp och fått vara med om deltagarnas resa genom kursen. Att från första gångerna knappt vågat ta en ton, ställer de sig nu upp och sjunger inför 40-50 andra. Det är en ynnest att få vara med om den utvecklingen. Det går inte att sticka under stol med att det är väldigt utlämnande att sjunga solo inför andra, man blottar sig fullständigt. Känslan när man väl gjort det överväger dock all denna nervositet.

Ni som inte tror er kunna ta en ton, ge er själva chansen att prova på. Det finns bara vinster i det försöket, jag lovar. Har själv genomgått denna förvandling.

Wow, två dagar i rad som jag cyklar till och från jobbet...

I morse sa min hjärna att jag skulle åka buss till jobbet och lämna cykeln hemma. Började göra i ordning mina frukostmackor, helt plötsligt upptäckte jag att höll på att packa ryggsäcken med ombyte. Min kropp var helt klart inställd på att cykla....

Ja inte kunde jag gå emot det kroppen säger, det brukar jag inte göra. Av erfarenhet vet jag att det brukar bli totalt fel då. SÅ det var bara att trampa på mot jobbet. Snacka om att jag kände mig stolt när jag var framme på dryga 20 minuter. Med andra ord det gick undan. Kom ihåg att jag har en oväxlad cykel, vilket innebär att trampandet håller ett intensivt tempo.

Det är en härlig känsla att ha gjort denna tur och hemresan är ju självklart ett måste också. Vill ju inte lämna cykeln mitt istan över natten. Det var så skönt att cykla hem, trots ett litet duggregn, att jag tog lite extra svängar runt om i stan. Blir så imponerad över att det är så lätt att bara göra saker, som att cykla om man inte bestämmer sig för att det är jobbigt på förhand.

Tack vara simning under vintern, senaste veckornas långa och många promenader har gjort att behovet att röra på mig är starkare än motståndet att avstå. Så fucking jä..a skönt....

Premiärturen avklarad

I går cyklade jag till och från jobbet. Helt underbart skönt var det.
Fick dock en känsla av att det var dumt att jag inte la till 500 kr för att få lite växlar. Det flög en tanke igenom huvet att: Jaha, då blir den bara stående igen...

Men jag lyckades prata mig själv tillrätta och inse att det är faktiskt skönt oavsett växlar eller ej. Så jag kommer att cykla ofta ofta.

Tänk att få packa en picnickorg, cykla ut ur stan, slå sig ner vid en sjö på en filt. Äta och bara njuta av det vackra i naturen. Hämta energi och inspiration av det man ser. Sen kan man med gott samvete cykla hem igen.

Hoppas verkligen på en skön sommar men inte allt för mycket regn dock.

Ha det gott därute och glöm inte bort att njuta av tillvaron.

Yiiiiihaaaaaaaaaaaaaaa

Fan, vad stolt jag är. Jag har lyckats montera ihop min nyinköpta cykel, helt på egen hand.
Tänkte be affären göra det, fast det skulle kosta 400 spänn i så fall... Jag omprövade mitt beslut och valde att göra det själv.
Sen kom frågan om hur jag skulle frakta hem den omonterade cykeln. Tänkte ta en taxi, jag hade ju sparat in en utgift på 400 genom att montera själv. Men det visade sig att det var en hanterbar kartong som jag kunde ta på bussen istället. Ytterligare cirka 150 i besparing.

Väl hemma, fixade jag först mat, jag gick och köpte belysning på Claes Olsson, mycket billigare än på cykelaffären. Det är otroligt så mycket jag besparat mig idag. hehehe

Trodde inte att det skulle gå så lätt att skruva ihop den. Behövde inte kolla beskrivningen mer än en gång. Tydligen har jag lärt mig något av alla IKEA monteringar jag gjort, så det var logiskt tänkande bara som gällde.

Känner mig jättelycklig att jag lyckades. Stolt som en tupp både över cykeln som sådan men mest för att att jag lyckades...

I morgon blir det inte nån tur, men på onsdag blir det premiär för mig. Cykla till jobbet, även om jag avskyr att cykla i stan, men i värsta fall får jag leda cykeln genom den värsta delen av city. hehe

2 maj 2009

Är så nöjd med min dag, trots att jag inte varit utanför dörren ännu. Klockan är kvart över 7.

Idag har jag fått klart ommöbleringen, hunnit dammsuga och även torkat vått. Fixade badrummet också. Detta trots att jag vaknade med en sprängande huvudvärk i morse. Kravlade mig upp och drack vatten samt tog en tablett. Klockan var då halv 6. Irrade mig tillbaka till soffan, där jag lyckades somna om efter ett tag. Vaknade igen vid 10 och då kändes det bättre. Sen flöt allt på i behagligt tempo.

Men se gå ut, det är inte att tänka på. Igår när jag skulle till en kompis och hälsa på, rann ögonen som bara den och jag blev täppt på nolltid. Det är ju högsäsong av pollen och i år märker jag av det igen, trots 3 års behandling.

Men det är ju liksom ingen idé att deppa ihop för det, jag använde energin till något positvit istället och det känns så underbart.

Tänk, det är en hel dag till ledigt och den tänker jag bara njuta av utan att göra nåt speciellt. Ja förutom då att hjälpa en kompis att frakta hem flyttkartonger som han ska låna av mig. Men det räknas inte som nåt speciellt, det är bara kul.

Önskar er en fortsatt trevlig helg...